En webb och en blogg som komplement till vanlig undervisning

Är igång med projektarbetet. Syftet är att ta reda på vad mina elevers och deras föräldrars syn på en webbsida och en blogg som fungerar som komplement till den ordinarie undervisningen av mitt ämne som är spanska.

Vet inte hur det kommer att gå, men jag tycker att det är värt försöket.

Att googla eller inte googla... that´s the question

Vi ber eleverna att ha koll på källan: "Den ska vara pålitlig, trovärdig, ha olika synvinklar, mm." Men än så länge så är det inget krav att använda sig av alternativa sökmotorer. Enligt en undersökning från 2008, "i de nordiska länderna använder 90 procent av sökmotoranvändarna sig av Google i sitt sökande".
Google är alltså det självklara alternativet för nästan alla. Vi är helt enkelt vana vid att ”googla”.

Reflektionen om vilka källor är godkända eller icke godkända baserar sig på en självklar diskussion, men finns det en etablerad diskussion om söktjänsterna? Ska utvecklingen av medborgarnas digitala kompetens grunda sig på hur pass effektiva vi är när vi googlar eller ska vi vidga våra kunskaper om de olika tillgängliga söktjänsterna i stället? Vad är det för risker med att lämna hela det jobbet åt Google? Är det inte lite skrämmande att Google får monopolet i den frågan?

Här är en lista på andra sökmotorer: Altavista, Ask, Clusty, Kartoo, Dogpile.
Har någon några andra förslag?

Tema: Sociala medier...

För några veckor sedan så ringde någon från Lärarnas tidning (trodde att det var en telefonförsäljare) och frågade om han kunde ställa några frågor. Frågorna handlade om min åsikt om användandet av social medier i undervisningen. - Intressant, tycke jag. Det kommer säkert någon artikel i nästa nummer. För en vecka sedan fick jag i brevlådan sista numret av Lärarnas tidning vars huvudtema är "sociala medier".
Roligt att ämnet tas upp mer och mer och diskuteras. Det finns så många möjligheter, risker, nya idéer... "sociala medier" gör den pedagogiska debatten mer intressant.

En förutsägbar och ovärdig kamp

Läste en artikel om striden mellan Microsoft och Google om framtidens kunder, nämligen grundskole- och förskoleeleverna. Jag blev inte överraskad men ändå lite äcklad av att barn och ungdomar ska behöva bli inblandade i marknadsmässiga kamper.

I det här fallet så handlar det nog inte om att konkurrens drar ner priser så vem vinner på det här? Hoppas att det blir utveckling av tjänster som kan främja inlärningsprocesser och inte enbart en socialisering av framtidens kunder vars syfte är att ha monopolet inom it-världen. En annan risk är att det är bara två stora företag som är med i striden vilket gör att det hela känns otryggt, för att vem säger att dessa företag inte går ihop inom fem år? Vad finns det då för alternativ?

Godkända, tveksamma och ej godkända sajter

Vi reflekterar och bloggar om de sociala mediernas fördelar, men det är flera som får dåligt omdöme av medierådet i en granskning om hur säkra är flera nätverkssajter för barn och unga. Det finns också andra sajter som godkänns som t.ex. Lunastorm, Bilddagboken och Kamrat medan Facebook och Youtube klassas som ”tveksamma” pga. ett test om hur en anmälan hanteras. Slutsatsen är att de inte hanteras alls. Dessutom det slutliga omdömet om Youtube är: ”Hets mot folkgrupp och grova trakasserier är denna videosajts vardag”.

Hur ska en sådan granskning påverka oss lärare som vill integrera sociala medier i vår undervisning? Jag tycker att dessa sajter ska ses som ett hjälpmedel och dess användning bli ett av målen som ska uppnås tillsammans med andra ämnesinriktade mål. Det gäller att vara medveten om alla möjligheter, men också alla risker som dyker upp när vi använder såna sajter i vår undervisning.

Etik, inte bara teknik…

Läste i tidningen Lärarstudenten (nr1, 2010) om Elza Dunkels som är forskare inom pedagogiskt arbete och som skrivit sin avhandling om hur barn hanterar faror på Internet. Hon menar att det de unga behöver lära sig är att bedöma vad de borde och inte borde göra på nätet. Dunkels påstår också att diskussioner om IT i skolan fokuserar mycket på det tekniska ”när det egentligen handlar om etik, juridik och konflikthantering i grupp”.

IT i klassrummet ska inte tas som en tävling mellan läraren mot eleverna om vem som har fler och bättre digitala kompetenser och läraren måste räkna med att hon/han kanske inte är längre bäst i klassen i allt; det bästa är om alla bidrar med sina olika kunskaper och kompetenser som är både av teknisk och etisk art.

Tankar om begreppet Media literacy

Att läsa om begreppet digital kompetens har fått mig att se med nya ögon på ett annat bekant begrepp: media literacy. Den Europeiska kommissionen definierar media literacy som:

the ability to access the media, to understand and to critically evaluate different aspects of the media and media contents an to create communications in a variety of contexts

Som jag ser det är Media literacy mer än en teknisk kompetens och borde bli mer ett mål att sträva efter för oss lärare då den främjar utvecklingen av förmågor som tillåter medborgarna att bli både kritiska konsumenter och kreativa producenter i mediesamhället och på så sätt nyansera det demokratiska samspelet.